Kort svar: ja. Sedan den 1 januari 2024 ska matolja och flytande matfett sorteras ut som bioavfall – det får varken hällas i avloppet eller slängas i restavfallet. Här går vi igenom vad reglerna faktiskt säger, varför de infördes och hur du gör rätt i vardagen.
Vad säger lagen?
Reglerna kommer från ändringar i avfallsförordningen som trädde i kraft den 1 januari 2024, som ett led i att Sverige genomför EU:s avfallsdirektiv. Kärnan är att bioavfall – biologiskt nedbrytbart köks- och livsmedelsavfall – ska sorteras ut separat av både hushåll och verksamheter, och kommunerna är skyldiga att samla in det.
Det som gör matoljan speciell: utsorteringskravet omfattar uttryckligen ätlig olja och flytande ätligt fett. Annat flytande, som kaffe, mjölk och juice, är undantaget – men stekfett, frityrolja, oljan från fetaostburken och marinader räknas in. Konsekvensen är att matolja varken hör hemma i avloppet eller i den vanliga soppåsen: den ska tas om hand som matavfall eller lämnas till återvinning.
Utöver avfallsförordningen har kommunerna sedan länge egna bestämmelser för avloppsnätet (ABVA) som förbjuder att man tillför sådant som skadar ledningarna – och dit hör fett, som stelnar i rören och bygger fettproppar.
Varför infördes reglerna?
Två skäl. Det första är rören: när varm olja hälls ut kyls den ner i ledningarna, stelnar och växer ihop med annat avfall till cementliknande proppar. De orsakar stopp, dålig lukt och översvämningar, och kostar fastighetsägare, kommuner och reningsverk stora summor i underhåll varje år.
Det andra är resursen: insamlat matfett är råvara. Det blir framför allt biodiesel och biogas – men även stearin och tvål. Varje liter olja som hälls i avloppet är alltså både en skada och en förlorad resurs.
Vad riskerar jag om jag häller ut olja ändå?
För privatpersoner handlar det i praktiken sällan om böter – det finns ingen fettpolis som knackar på. Riskerna är mer handfasta: stopp i de egna rören och en rörmokarräkning, och i flerfamiljshus kan fastighetsägaren rikta krav mot den som orsakat skador på ledningarna. För verksamheter som hanterar livsmedel är kraven skarpare, med bland annat krav på fettavskiljare – och inte ens en fettavskiljare gör det tillåtet att hälla ut större mängder fett.
Så gör du rätt – tre alternativ
Små mängder: torka ur stekpannan med hushållspapper och släng pappret i matavfallspåsen.
Större mängder: häll den avsvalnade oljan i en tät flaska (PET-flaska eller liknande), märk den ”matfett” och lämna in på återvinningscentralen. Många kommuner gör biodiesel av den.
Enklast i vardagen: låt oljan stelna direkt i pannan med ett fettstelnande pulver som Fettbort. Häll i 1 msk per 5 dl olja medan den är varm, rör om, låt den stelna när den svalnar och släng den fasta kakan i matavfallet – där den blir biogas. Inga flaskor att förvara, ingen resa till återvinningen. Friterar du ofta? Fettbort finns även som 2- och 3-pack.
Vanliga frågor
Gäller förbudet även små skvättar?
Reglerna gör ingen skillnad på mängd – principen är att ätlig olja ska sorteras ut. I praktiken är hushållspapper lösningen för skvättar och utsortering för allt därutöver.
Räcker det att spola med varmt vatten och diskmedel?
Nej. Det flyttar bara problemet längre ner i systemet – när vattnet kallnar stelnar fettet där i stället.
Gäller det smör och kokosolja också?
Fett som är fast i rumstemperatur ska inte heller i avloppet, men det är enklare att hantera: skrapa ur och släng i matavfallet.
Var hittar jag de exakta reglerna?
Naturvårdsverkets vägledning om separat insamling av bioavfall är den bästa källan, tillsammans med din kommuns sorteringsguide – lokala föreskrifter kan skilja sig något.
Läs mer
- Kan man slänga matolja i komposten?
- Vad gör man med gammal frityrolja?
- Stopp i avloppet – vanligaste orsakerna och hur du undviker dem
Fettbort är ett svenskt, växtbaserat pulver som förvandlar använd matolja till fast avfall. Läs mer och beställ här – fri frakt på alla paket.